Revolutionen i Iran 1979 har utan tvekan varit den mest omvälvande händelsen i Irans moderna historia. Det vore ingen överdrift att sammanfatta det postrevolutionära Iran som en tid präglad av kaos, kris, trauma och djupa själsliga sår. Aldrig någonsin i Irans moderna historia har behovet av att berätta och återberätta varit så stort. Det kanske mest utmärkande för den persiska litteraturen efter revolutionen är dess gränsöverskridande karaktär, både geografiskt och innehållsmässigt. Den skrivs och publiceras parallellt både i och utanför Iran, och under helt olika sociala och politiska omständigheter. Antologin Tavlan är ett försök att fånga en skönlitterär bild av Iran efter revolutionen och samtidigt presentera några av de litterära strömningarna inom samtida persisk litteratur. Den innehåller tretton noggrant utvalda noveller skrivna efter revolutionen i Iran 1979. Av dessa noveller är nio skrivna och publicerade i Iran av iranska författare, en är skriven och publicerad i Iran av en afghansk exilförfattare, tre är skrivna och publicerade utanför Iran. Ambitionen har varit att inkludera ett så brett och så representativt spektrum av berättarstilar, motiv och teman som möjligt.